Hoppa till innehåll

Hållbarhetsbarometern

Hållbarhetsbarometern är en rapport från SEK som helt fokuserar på exportföretagens hållbarhetsarbete. Alltifrån deras syn på hållbarhetskrav till genomförda och planerade investeringar för att minska sin klimatpåverkan.

Nedan presenteras resultat och analys för de sex frågor som ingår i Hållbarhetsbarometern. Totalt 200 exportföretag har svarat på undersökningen och intervjuerna genomfördes under perioden 1–29 oktober 2021.

Har företaget under de senaste 12 månaderna gjort några investeringar i sin verksamhet för att minska klimatpåverkan?

Den klimatneutrala omställningen har redan påbörjats hos många företag. Totalt 64 procent av exportföretagen anger att de under de senaste 12 månaderna gjort investeringar i sin verksamhet för att minska klimatpåverkan vilket är något färre jämfört med vårens 69 procent. Föga förvånande är det betydligt fler stora företag (73 procent) jämfört med små (47 procent) som genomfört investeringar.

Hälften, 51 procent, av de små företagen anger att de inte gjort några investeringar det senaste året i syfte att minska sin klimatpåverkan. Motsvarande siffra för stora företag är 20 procent.

Stora företag har generellt större kapacitet och kundbas än mindre företag att genomföra investeringar i klimatneutral verksamhet. Omställningen kan vara komplex, resurs- och kostnadskrävande vilket gör att en del skjuter det på framtiden och avvaktar med investeringarna. En faktor som kan ha betydelse för investeringsviljan är pandemin som skapat stor osäkerhet och bidragit till att många företag inte förmått eller vågat göra investeringar.

Planerar ni att göra investeringar i er verksamhet i syfte att minska klimatpåverkan, de närmaste 12 månaderna?

Totalt 66 procent av exportföretagen planerar att under det närmaste året göra investeringar i syfte att minska sin klimatpåverkan. Det är en liten minskning jämfört med i våras då motsvarande andel var 70 procent. Fler stora företag, 75 procent, än små, 49 procent, anger att de kommer att investera i grön omställning.

För att Sverige ska lyckas med sitt åtagande i Parisavtalet är det nödvändigt att landets största exportföretag investerar för att minska klimatutsläppen. Investeringarna behövs också för att långsiktigt stärka exportindustrins konkurrenskraft globalt.

Å ena sidan är två tredjedelar en relativt hög andel och visar att företagen tror att gröna investeringar är lönsamma och att det styrs av ökad efterfrågan och inte bara på grund av strängare lagkrav. Å andra sidan är det förvånande att inte fler planerar att investera i sin verksamhet eftersom det bara finns en väg framåt. Att inte investera i hållbar verksamhet kommer bli kostsamt. Givet de höga ambitioner som finns inom flera branscher som satsar på omställning är det märkligt att fler inte investerar i sin verksamhet för att minska klimatpåverkan. En välvillig tolkning kan vara att företagen redan har gjort investeringar för att minska sin klimatpåverkan. En mer dyster förklaring är att företagen inte prioriterar hållbarhetsfrågorna tillräckligt högt. Och en realistisk tolkning kan vara att små företag inte mäktat med eller vågat investera under pandemin.

Flera åtgärder vidtas för att öka omställningen, ett exempel är höjd garantiram för statliga kreditgarantier. Syftet med de gröna kreditgarantierna är att möjliggöra stora investeringar inom industrin som bidrar till den gröna omställningen.

Kommer ni att behöva extern finansiering för de investeringarna?

Totalt 74 procent uppger att de kan genomföra investeringar i syfte att minska sin klimatpåverkan, utan att behöva låna. Det är en lika hög andel som i våras och visar att många exportföretag har starka finanser. Endast 22 procent anger att de behöver extern finansiering till sina investeringar och behovet är lite större hos små företag än stora.

En förklaring till att så få behöver finansiering kan vara att de investeringar som planeras är förhållandevis små. En annan anledning är att SEK:s Exportkreditbarometer visar att exportföretagen har mycket stark likviditet vilket gör att de själva kan bära kostnaderna. Majoriteten räknar med ökad orderingång under de kommande 12 månaderna och sju av tio räknar med oförändrat finansieringsbehov. Sammantaget gör det att många företag har en stark finansiell ställning.

Ställer ni rutinmässigt hållbarhetskrav på era kunder?

Knappt hälften, 47 procent, av exportföretagen har som rutin att ställa hållbarhetskrav på sina kunder och leverantörer vid en exportaffär. Det är en minskning jämfört med i våras då motsvarande andel var 54 procent. Skillnaden mellan stora och små företag är tydlig. Medan 56 procent av de stora företagen rutinmässigt ställer hållbarhetskrav är det bara 30 procent av de små som gör detsamma.

Hållbar verksamhet och ESG-faktorer (Environmental, Social and Governance) har blivit allt viktigare, vilket märks i såväl lagstiftningsarbetet och redovisningskrav som bland konsumenter.

Stora företag har bättre förutsättningar än små att hålla sig uppdaterade i den breda floran av regelverk och normer. Dessutom ställs högre krav från regeringar runt om i världen, inte minst i Europa. Taxonomin – som hjälper till att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar – som nu håller på att utformas, är ett exempel på det.

Hållbarhet betraktas ibland som kostsamt, men att inte ställa krav kan bli ännu dyrare i längden. Att identifiera och hantera hållbarhetsrisker blir allt vanligare. Investerare väger in hållbarhet som en risk i sina investeringsbeslut och många företag har integrerat hållbarhetsrisker i sina verksamhetsprocesser. Dessutom granskar både media och konsumenter företag mer ingående idag jämfört med tidigare.

Har företaget under det senaste året sagt nej till en potentiell affär på grund av att någon part inte levt upp till de hållbarhetskrav som ställts på företagen eller affären?

Endast ett av tio företag, 11 procent, har under det senaste året sagt nej till en potentiell affär på grund av att någon part inte levt upp till de hållbarhetskrav som ställts på företaget eller affären. Det är betydligt färre än i våras då 20 procent angav att de sagt nej.

En positiv tolkning av resultatet är att allt fler företag lever upp till hållbarhetskrav vilket gör att säljaren inte behöver neka köp. Ett negativ tolkning skulle å andra sidan kunna vara att man inte ställer så höga krav och lättare släpper igenom affärer.

Även här skiljer sig resultatet mellan stora och små företag. Betydligt fler stora företag jämfört med små har sagt nej till en affär på grund av hållbarhetskrav. En förklaring till det är att stora företag generellt har högre fokus på hållbarhetsfrågor och därtill större resurser. Mindre företag kan uppleva att de inte har kompetens eller mäktar med att ställa krav på underleverantörer. Eftersom det är förhållandevis få som tar konsekvenserna av att ha hållbarhetskrav tyder det på att det finns förbättringspotential i styrning av kraven i samband med affärer.

Enligt den statliga myndigheten Tillväxtanalys är tillförlitligheten i den information företagen får från sina leverantörer och underleverantörer ett av de största hindren för företag som vill identifiera och hantera sina klimatrelaterade risker.

Regler och normer gäller alla företag även om kravspecifikationen tar längre tid för små företag att uppnå fullt ut. De stora företagen är tidigare på frågan men påverkan kommer tids nog även ifatt de små företagen.   

Upplever ni att hållbarhetskraven från era kunder har förändrats under det senaste året?

Totalt 51 procent av exportföretagen upplever att deras kunder ställer högre krav på hållbarhet under det senaste året. Jämfört med vårens mätning är det en minskning då motsvarande andel var 63 procent. Stora företag upplever det i högre utsträckning än små att kraven höjts. Drygt hälften av de små företagen anser inte att hållbarhetskraven från deras kunder förändrats.

Takten i ökade krav verkar slagit av jämfört med vårens mätning. En förklaring kan vara att företagen vant sig vid fler krav på hållbarhetsområdet och därför inte reagerar lika kraftigt. Små företag är ofta underleverantörer till stora företag vilket kan vara en anledning till att de inte upplever lika höga krav som ställs på de stora företagen.

Utvecklingen mot hårdare hållbarhetskrav är tydlig. För några år sedan var hållbarhetsfrågor främst för miljöintresserade, nu är det en megatrend. Allt fler företag väljer att redovisa klimatavtryck, miljöpåverkan och sitt sociala ansvar.

ESG-faktorer (Environmental, Social and Governance) är idag något som alla företag måste förhålla sig till, dels för att kunderna förväntar sig det, dels för att företag måste kunna hantera hållbarhetsrisker för att attrahera investerare. Genom att investera i grön omställning kan Sveriges exportföretag och deras underleverantörer stärka sin konkurrenskraft och samtidigt minska klimatpåverkan.

Bankerna och andra finansiella aktörer har en viktig roll för att bidra till industrins omställning, både vad gäller att möta tuffare lagstiftningskrav och finansiera investeringar i grön omställning.

Sök