Hoppa till innehåll

Hållbarhetsbarometern

Hållbarhetsbarometern är en ny rapport från SEK som helt fokuserar på exportföretagens hållbarhetsarbete. Alltifrån deras syn på hållbarhetskrav till genomförda och planerade investeringar för att minska sin klimatpåverkan.

Nedan presenteras resultat och analys för de sex frågor som ingår i Hållbarhetsbarometern. Totalt 200 exportföretag har svarat på undersökningen och intervjuerna genomfördes under perioden 6 april–4 maj 2021.

Har företaget under de senaste 12 månaderna gjort några investeringar i sin verksamhet för att minska klimatpåverkan?

Den klimatneutrala omställningen har redan påbörjats hos många företag. Totalt 69 procent av exportföretagen anger att de under de senaste 12 månaderna gjort investeringar i sin verksamhet för att minska klimatpåverkan. Det är betydligt fler av de stora företag jämfört med de små som anger att de genomfört investeringar.

­Även om många företag har förstått kraften i kravställandet från kunder anger nästan hälften, 47 procent, av de små företagen att de inte gjort några investeringar det senaste året i syfte att minska sin klimatpåverkan. Motsvarande siffra för stora företag är 25 procent.

Stora företag har generellt större kapacitet och kundbas än mindre företag att genomföra investeringar i klimatneutral verksamhet. Omställningen kan vara komplex, resurs- och kostnadskrävande vilket gör att en del skjuter det på framtiden och avvaktar med investeringarna. En faktor som kan ha betydelse för investeringsviljan är pandemin som skapade stor osäkerhet och gjorde att många företag inte förmådde eller vågade göra investeringar under fjolåret.

Planerar ni att göra investeringar i er verksamhet i syfte att minska klimatpåverkan, de närmaste 12 månaderna?

Totalt 70 procent av de stora exportföretagen planerar att under det närmaste året göra investeringar i syfte att minska sin klimatpåverkan. Föga förvånande är det fler stora, 81 procent, än små företag, 49 procent, som planerar att investera i grön omställning.

För att Sverige ska lyckas med sitt åtagande i Parisavtalet är det nödvändigt att landets största exportföretag investerar för att minska klimatutsläppen. Investeringarna behövs också för att långsiktigt stärka exportindustrins konkurrenskraft globalt.

Å ena sidan är sju av tio företag en relativt hög andel och visar att företagen tror att gröna investeringar är lönsamma och att det styrs av ökad efterfrågan och inte bara på grund av strängare lagkrav. Å andra sidan är det förvånande att inte fler planerar att investera i sin verksamhet eftersom vägen framåt enkelriktad. Att inte investera i hållbar verksamhet kommer bli kostsamt. En välvillig tolkning kan vara att företagen redan har gjort investeringar för att minska sin klimatpåverkan. En mer dyster förklaring är att företagen inte prioriterar hållbarhetsfrågorna tillräckligt högt. Och en realistisk tolkning kan vara att små företag inte förmått eller vågat investera under pandemin utan haft fullt upp med att överleva.

Kommer ni att behöva extern finansiering för de investeringarna?

Totalt 73 procent uppger att de kan genomföra investeringar i syfte att minska sin klimatpåverkan, utan att behöva extern finansiering. Det är en mycket hög andel och visar att många exportföretag har starka finanser och behöver inte låna pengar för att finansiera sin omställning. Endast 20 procent av både de stora och små företagen tror sig behöva extern finansiering för sina investeringar.

Man hade kunnat anta att små företag skulle vara i större behov av finansiering än stora, men så är inte fallet. Många företag har en mycket stark likviditet vilket bland annat beror på att de lånade upp stora belopp när pandemin slog till eftersom de tog höjd för att den kunde bli långvarig. Många beslutade dessutom att stoppa sina aktieutdelningar för att få del av statliga pandemistöd. Det främsta skälet är dock exportnäringens starka återhämtning och höga efterfrågan. Enligt Exportkreditbarometern förväntar sig sex av tio exportföretag ökad orderingång under de kommande 12 månaderna. Sammantaget gör det att många företag har en stark finansiell ställning.

Ställer ni rutinmässigt hållbarhetskrav på era kunder?

Drygt hälften, 54 procent,  av exportföretagen har som rutin att ställa hållbarhetskrav på sina kunder vid en exportaffär vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med i höstas. Skillnaden mellan stora och små företag är dock tydlig. Medan 63 procent av de stora företagen rutinmässigt ställer hållbarhetskrav är det bara 35 procent av de små som gör detsamma.

Hållbar verksamhet och ESG (Environmental Social and Governance) har blivit en allt viktigare faktor, vilket märks i såväl lagstiftningsarbetet och redovisningskrav som bland konsumenter.

Stora företag har bättre förutsättningar än små att hålla sig uppdaterade i den breda floran av regelverk och normer. Dessutom ställs högre krav från regeringar runt om i världen, inte minst i Europa. Taxonomin – som hjälper till att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar –som nu håller på att utformas, är ett exempel på det.

Hållbarhet betraktas ibland som kostsamt, men att ta risken att inte ställa hållbarhetskrav kan bli ännu dyrare i längden. Att identifiera och hantera hållbarhetsrisker blir allt vanligare. Investerare väger in hållbarhet som en risk i sina investeringsbeslut och många företag har integrerat hållbarhetsrisker i sina verksamhetsprocesser. Dessutom granskar såväl media som konsumenter företag mer ingående idag jämfört med tidigare.

Har företaget under det senaste året sagt nej till en potentiell affär på grund av att någon part inte levt upp till de hållbarhetskrav som ställts på företagen eller affären?

Två av tio företag, 20 procent, har under det senaste året sagt nej till en potentiell affär på grund av att någon part inte levt upp till de hållbarhetskrav som ställts på företaget eller affären. Även här skiljer sig resultatet mellan stora och små företag. Dubbelt så många av de stora företagen jämfört med de små har sagt nej till en affär på grund av hållbarhetskrav.

Större företag har högre fokus på frågan och kan avvara en och annan kund som inte följer de krav som företaget har. Mindre företag har inte råd att ställa de högre kraven även om de är medvetna om att de kommer att påverkas i förlängningen. Regler och normer gäller alla företag även om kravspecifikationen tar längre tid för små företag att uppnå fullt ut. De stora företagen är tidigare på frågan men påverkan kommer tids nog även ifatt de små företagen.     

Upplever ni att hållbarhetskraven från era kunder har förändrats under det senaste året?

Totalt 63 procent av exportföretagen upplever att deras kunder ställer högre krav på hållbarhet nu jämfört med ett år sedan. Stora företag upplever det i högre utsträckning, 75 procent, än små, 40 procent.

Motsvarande förhållande råder för dem som inte upplever att kraven förändrats. Nästan hälften, 43 procent, av de små företagen menar att hållbarhetskraven från deras kunder inte har förändrats medan endast 20 procent av de stora företagen upplever detsamma.

Små företag är ofta underleverantörer till stora företag vilket kan vara en anledning till att de inte upplever lika höga krav från sina kunder som stora företag. Ännu har inte kravspecifikationen som finns hos stora de företagen drabbat underleverantörer även om de är på god väg.

Utvecklingen mot hårdare hållbarhetskrav är dock tydlig. För några år sedan var hållbarhetsfrågor främst för miljöintresserade, nu är det en megatrend. Allt fler företag väljer att redovisa klimatavtryck, miljöpåverkan och sitt sociala ansvar.

ESG-faktorer (Environmental Social and Governance) är idag något som alla företag måste förhålla sig till, dels för att kunderna förväntar sig det, dels för att företag måste kunna hantera hållbarhetsrisker för att attrahera investerare. Genom att investera i grön omställning kan Sveriges exportföretag och deras underleverantörer stärka sin konkurrenskraft och samtidigt minska klimatpåverkan. Bankerna har här en viktig roll där lagstiftning för finansiella sektorn driver på och bidrar till försvårad finansiering av företag utan omställningsplaner och aktiviteter mot klimatneutral verksamhet.

Sök