USA:s handelspolitik fortsätter att skapa osäkerhet för svensk exportindustri
USA:s återkommande diskussioner om handelstullar har åter satt den svenska exportindustrin i fokus. Även om president Donald Trump för tillfället har tagit tillbaka hotet om nya tullar mot Europa, visar utvecklingen hur snabbt handelspolitiska förutsättningar kan förändras – och vilka frågor det väcker för svenska exportföretag. När arbetsmarknadsminister Johan Britz tidigare kallade exportindustrin till samtal om läget blev det tydligt att frågan inte enbart handlar om konkreta beslut här och nu, utan om hur svensk export kan navigera i ett mer svårförutsägbart handelspolitiskt landskap.
Osäkerhet snarare än akuta effekter
Under den senaste tiden har USA:s handelspolitik präglats av tydliga utspel, följda av justeringar och tillbakadragna förslag. Det senaste tullhotet – som enligt uppgifter skulle ha inneburit tullar på upp till 25 procent – är i nuläget pausat. Samtidigt finns en bred förväntan om att frågan kan aktualiseras igen, i andra sammanhang eller med kort varsel.
För svensk exportindustri är det just denna osäkerhet som är mest påtaglig. Även utan faktiska tullar påverkas företag med långa affärscykler, komplexa leverantörskedjor och stora investeringar när spelreglerna upplevs som rörliga. Som arbetsmarknadsministern tidigare uttryckt det: läget handlar inte om rädsla, utan om beredskap.
Beredskap och flexibilitet i fokus
Regeringen har pekat på att erfarenheter från tidigare kriser – som finanskrisen och pandemin – visar värdet av att ha verktyg redo, även om de inte behöver användas. Åtgärder som korttidsarbete nämns som exempel på insatser som kan aktiveras vid behov, snarare än som ett tecken på att situationen redan är akut.
Relationerna mellan USA och EU under lupp
För exportföretag innebär det nuvarande läget att affärsbeslut behöver fattas med större riskmedvetenhet. Prissättning, kontrakt och investeringsplaner påverkas när handelspolitiken blir ett osäkerhetsmoment, även om inga nya tullar faktiskt införs.
Vad betyder detta för svenska exportföretag?
I nuläget handlar situationen mindre om omedelbara konsekvenser och mer om att hantera återkommande osäkerhet. Det ställer krav på flexibilitet, god framförhållning och samverkan mellan företag, finansiella aktörer och staten.
Sverige är en liten, öppen ekonomi med ett starkt exportberoende. När handelspolitik åter blir ett verktyg i geopolitiska förhandlingar blir förutsägbarhet och långsiktiga spelregler avgörande för att företag ska våga investera, växa och konkurrera internationellt.
Vd-intervju:
Frågor om läget för exportföretagen
Mot bakgrund av den handelspolitiska osäkerheten ställer vi några frågor till vår vd, Magnus Montan, om hur han ser på situationen för svenska exportföretag.
1) Hur bedömer du nuläget för svenska exportföretag efter att tullhotet tillfälligt dragits tillbaka?
- Osäkerheten kvarstår, även när konkreta hot pausas – och osäkerhet är i sig en kostnad för exportföretag.
- Det är klokt att ta signalerna på allvar, utan att dra förhastade slutsatser innan faktiska beslut fattas.
- Svensk export står fortsatt stark, men snabbt förändrade förutsättningar påverkar både investeringar och affärer.
2) Vilka är de största utmaningarna om osäkerheten består över tid?
- Kortare planeringshorisonter påverkar investeringar, order och leverantörskedjor.
- Prissättning och kontrakt blir mer komplexa när risken för tullar behöver vägas in.
3) Finns det också möjligheter i ett mer fragmenterat handelslandskap?
- Företag som snabbt kan ställa om har möjlighet att stärka sin position.
- Svenska lösningar inom teknik och omställning blir allt viktigare när efterfrågan på robusta och pålitliga leverantörer ökar.
- Diversifiering av både marknader och produktion kan stärka konkurrenskraften på sikt.
4) Vad är viktigast att företag och beslutsfattare fokuserar på just nu?
- Riskhantering och flexibilitet, utan att tappa det långsiktiga perspektivet.
- För Sverige är det centralt att fortsätta värna öppna marknader, förutsägbarhet och ett fungerande handelssystem.
Handelspolitiken har åter blivit en central riskfaktor för exportföretag. Även om hot dras tillbaka kan de snabbt återkomma – vilket gör beredskap, samarbete och långsiktighet avgörande för svensk export och konkurrenskraft.