Hoppa till innehåll
Artikel 25 juni 2025

Så påverkar konflikten mellan Israel och Iran ekonomin

Världsekonomin präglas just nu av ovanligt hög osäkerhet och kraftiga marknadsrörelser. Erik Hådén, chef för investerarrelationer och makroekonomisk analys på SEK, kommenterar konflikten i Mellanöstern, Trumps tullhot och globala risker som påverkar både Sverige och världen.

Hur påverkar de pågående konflikterna, särskilt den i Mellanöstern, de finansiella marknaderna?

– Med förbehåll för att saker svänger oerhört snabbt, överskuggas allt annat just nu av konflikten mellan Israel och Iran som kan få enorma konsekvenser för världsekonomin. Om Iran som en respons på Israels och USA:s bombningar av Irans kärnanläggningar skulle stänga Hormuzsundet, där 20 procent av världens olja passerar genom, skulle oljepriset hamna på långt över 100 dollar fatet. Även om detta scenario inte är så sannolikt – av tre anledningar; eftersom det skulle kunna leda till ett fullskaligt krig mot USA, påverka oljeleveranserna till bundsförvanten Kina och dessutom skada Irans egen ekonomi – skapar det väldigt nervösa och volatila marknader.

Om kriget mellan Israel och Iran skulle fortsätta, hur påverkar höjda oljepriser Sverige, Europa och andra delar av världen?

– På kort sikt märks höjda oljepriser direkt vid pumpen eftersom det blir dyrare att tanka bilen. Men om priserna håller i sig påverkas hela ekonomin eftersom energi är en insatsvara i nästan allt vi sysslar med. Från molntjänster till plasten som förpackar vår mat till de odlade tomaterna. Om energipriserna går upp leder det till att priserna på dessa tjänster och varor går upp. Det vill säga vi får högre inflation, vilket allt annat lika ger ett tryck uppåt på räntorna. Så det mest påtagliga är priset vid pumpen, men skulle kriget fortsätta kommer det märkas brett i hela ekonomin.

Många tror på en återhämtning i ekonomin, vilken påverkan har krigsutbrottet mellan Israel och Iran på konjunkturen?

– Det här kriget är negativt för konjunkturen, helt enkelt eftersom det ökar osäkerheten och riskerar att driva upp energipriserna. Osäkerhet i sig gör att företag skjuter upp investeringar och aktiviteten i ekonomin dämpas. Så sannolikheten för en återhämtning i närtid minskar ju längre konflikten pågår.

Om Trumps tullar om 50 procent på import från EU och Sverige införs i USA den 9 juli samtidigt som vi har denna potentiella energikris – hur påverkar det svenska exportörer och ekonomin?

– Då blir det en perfekt storm i negativ bemärkelse. Ett handelskrig är skadligt för ekonomin eftersom det driver på inflationen och försämrar tillväxten. Om du på det – oerhört ovälkommet – lägger en energikris, blir det stora utmaningar för svensk industri och export.

Hur ser volatiliteten ut idag och de snabba skiftningarna, om du skulle jämföra med någon annan period av osäkerhet? Vad särskiljer denna från tidigare?

– Enligt min erfarenhet från de senaste tre decennierna är det en sällan skådad osäkerhet i marknaderna just nu. Aktiemarknaden har ännu inte reagerat jättemycket, men med större osäkerhet minskar aktiviteten i ekonomin och därmed tillväxtmöjligheterna.