När omvärldens risker blir ekonomiska – Vad betyder det för svensk export?
Geopolitik, handelspolitik och räntor fortsätter att påverka svenska exportföretag. Men under sommaren har en annan risk blivit allt tydligare: extremväder kan slå direkt mot produktion, transporter och livsmedelspriser. Samtidigt visar den svenska ekonomin tecken på en försiktig återhämtning.
Vad betyder utvecklingen för svenska exportföretag inför hösten?
I juli lyfte Erik Hådén, chef för investerarrelationer och makroekonomisk analys på SEK, fem frågor som skulle prägla svensk export under hösten. Sedan dess har flera av frågorna fått nya dimensioner.
Handelspolitiken är fortsatt osäker, geopolitiken påverkar energimarknader och handelsflöden och Europas konkurrenskraft står högt på agendan. Samtidigt har sommaren visat hur extremväder kan få konkreta ekonomiska konsekvenser.
– Det vi ser just nu är att olika typer av risker i allt högre grad hänger ihop. Geopolitik påverkar energipriser och handelsflöden, extremväder påverkar produktion och transporter och det får i sin tur konsekvenser för inflation och investeringar. För företag blir det allt viktigare att förstå hur de här faktorerna samverkar, säger Erik Hådén.
Räntan ligger still – men inflationen är inte helt ur bilden
Riksbanken lämnade den 20 augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Det innebär att fokus fortsatt ligger på hur ekonomin och inflationen utvecklas snarare än på ytterligare penningpolitiska åtstramningar. Riksbankens senaste beslut innebär därmed att räntan ligger kvar på samma nivå som i juni.
Den svenska inflationen föll kraftigt i juli. KPIF-inflationen var 0,7 procent, ned från 1,3 procent i juni. Samtidigt är bilden mer komplex när man tittar på den underliggande prisutvecklingen.
Det innebär att svenska företag går in i hösten med en räntemiljö som är betydligt mindre pressande än för ett par år sedan – men med en inflation som kan börja stiga igen när tillfälliga dämpande effekter klingar av.
– Att Riksbanken kan ligga still med räntan ger bättre förutsättningar för företag att planera och investera. Men det är viktigt att inte tolka den låga inflationen just nu som att alla inflationsrisker är borta. Det finns faktorer som kan driva priserna uppåt igen, säger Erik Hådén.
Extremväder blir en fråga för ekonomin
Sommaren har också gett flera konkreta exempel på hur väder kan påverka ekonomin.
I Europa har långvarig värme och torka lett till rekordlåga vattennivåer i bland annat Rhen. Det har fått direkt betydelse för industrins transporter. Fartyg har tvingats minska sina laster eller flytta transporter till väg och järnväg, vilket ökar kostnaderna. Flera tyska industriföretag har redan rapporterat störningar. Extremvädret påverkar även energiförsörjningen. I Frankrike tvingades kärnkraftverket Gravelines i augusti dra ned kapaciteten kraftigt efter ett massivt inflöde av maneter som störde vattenintaget till reaktorernas kylsystem. Händelsen visar hur även oväntade väderrelaterade störningar kan få konsekvenser för energiproduktionen när höga temperaturer belastar elsystemen.
Samtidigt påverkas jordbruket på flera håll i Europa. I Frankrike väntas årets majsskörd bli kraftigt lägre efter torka och extrem värme, och även andra delar av Europa har fått revidera ned sina skördeprognoser. Det gör livsmedel till ett intressant exempel på hur klimatrelaterade störningar kan spridas genom ekonomin: från skörd till priser, transporter och i nästa steg inflation.
– Livsmedel är ett tydligt exempel på hur en störning i en del av ekonomin kan sprida sig vidare. Om skördarna påverkas samtidigt som transporterna blir dyrare får det konsekvenser långt utanför jordbruket. Det är en typ av risk som företag behöver ta med i sina långsiktiga bedömningar, säger Erik Hådén.
FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) senaste bedömningar visar samtidigt att de globala livsmedelsmarknaderna fortfarande har relativt goda förutsättningar, bland annat tack vare stora lager och en stark produktion i flera viktiga exportländer. Det innebär att enskilda väderhändelser inte automatiskt leder till en global livsmedelskris.
När klimat och geopolitik möts
Extremväder är inte den enda faktorn som påverkar livsmedelsförsörjningen. Krig och konflikter fortsätter att störa handelsflöden, samtidigt som energipriser och transportkostnader påverkas av den geopolitiska utvecklingen.
Det gör att företag i allt högre grad behöver väga in flera typer av risker samtidigt.
Samma sak gäller andra delar av industrin. Europas viktigaste transportleder, energiförsörjning och tillgång till råvaror kan påverkas av både väder, geopolitik och handelspolitik.
– Det här handlar ytterst om motståndskraft. Företag behöver inte kunna förutse exakt vilken störning som kommer härnäst, men de behöver kunna förbereda sig för olika utfall. Scenarioanalyser kan vara ett viktigt verktyg för att förstå hur verksamheten påverkas om exempelvis energipriser, handelsflöden eller tillgången till viktiga insatsvaror förändras, säger Erik Hådén.
Vad betyder det för svensk export?
Sverige är en liten och öppen ekonomi. För svenska exportföretag är utvecklingen på andra marknader därför viktigare än den svenska konjunkturen.
Samtidigt finns det möjligheter i förändringen. Investeringar i energi, digitalisering, försvarsindustri, vatten, livsmedelsteknik och annan infrastruktur kommer att öka när företag och samhällen behöver anpassa sig till nya förutsättningar.
Det kan skapa efterfrågan på svenska produkter, teknik och kompetens.
– Det finns en paradox i utvecklingen. De risker som skapar osäkerhet kan samtidigt skapa nya investeringsbehov. När företag behöver säkra sin produktion, sina leveranskedjor och sin energiförsörjning uppstår också nya affärsmöjligheter. Där kan svenska företag ha mycket att bidra med, säger Erik Hådén.
Hösten präglas av både risker och möjligheter
När hösten nu närmar sig är flera av frågorna som Erik lyfte i juli fortfarande aktuella – men bilden har blivit mer konkret.
Handelspolitiken fortsätter att förändras. Geopolitiken påverkar energi och handelsflöden. Extremväder visar hur sårbara viktiga transport- och produktionssystem kan vara. Och samtidigt finns förutsättningar för en svensk ekonomi där ränteläget är betydligt mer stabilt.
För svenska exportföretag handlar hösten därför om mer än att hantera enskilda risker. Krigen i Ukraina och Iran visar samtidigt hur snabbt de geopolitiska förutsättningarna kan förändras och påverka energi, handel och leveranskedjor. Det handlar om att förstå hur förändringarna hänger ihop, arbeta med olika scenarioanalyser och bedöma vilka investeringar som krävs för att kunna fortsätta växa i en mer osäker värld.
– Geopolitiken är viktigare än någonsin, men det vi ser nu är att den behöver förstås tillsammans med andra stora förändringar i ekonomin. För företag som kan hantera osäkerheten och samtidigt investera långsiktigt finns det också stora möjligheter, avslutar Erik Hådén.
