I krisens första skede var lånebehovet bland SEK:s kunder störst hos medelstora företag och deras underleverantörer, som drabbades hårt av stora störningar i leverantörskedjor. Initialt efterfrågades kortare krediter för att stärka kundernas likviditetsberedskap men allt eftersom har efterfrågan på något längre krediter ökat. SEK har i detta läge en stor fördel av en kreditportfölj med hög kreditkvalitet samt en god kännedom och lång relation till kunderna.

För att ytterligare öka nyutlåningsberedskapen beslutade årsstämman att staten skulle avstå från aktieutdelning. En annan åtgärd som stärker SEK:s förmåga att bevilja lån med längre löptider, är regeringens förslag till riksdagen att öka SEK:s låneram hos Riksgälden från Skr 125 till 200 miljarder kronor. Låneramen ska kunna användas till att ge ut både statsstödda (CIRRkrediter) och kommersiella krediter till svenska exportföretag.

”Besluten ger SEK en ökad utlåningskapacitet och därmed bättre förutsättningar att stötta exportföretagen.”

Catrin Fransson, vd på SEK

Vad gäller upplåningen har det varit kraftiga störningar på de finansiella marknaderna vilket inneburit att prisnivån har ökat. Trots att färre aktörer än vanligt har kunnat emittera har SEK genomfört en lyckad emission på USD 1,75 miljarder med tre års löptid.

”Det är den största emissionen i SEK:s historia och visar på ett högt förtroende från våra internationella investerare.”

Catrin Fransson, vd på SEK

Nyutlåningen under årets första kvartal uppgick till Skr 33,3 miljarder vilket var betydligt högre jämfört med samma period föregående år. Även räntenettot var något högre jämfört med föregående år och uppgick till Skr 405 miljoner (395). Rörelseresultatet för perioden blev Skr 157 miljoner vilket var betydligt lägre jämfört med samma period föregående år (352). Det lägre rörelseresultatet jämfört med föregående år förklaras framförallt av att orealiserade marknadsvärdeförändringar påverkar nettoresultat av finansiella transaktioner negativt. I tillägg har avsättningarna till reserven för förväntade kreditförluster ökat.

Resultat januari–mars 2020 (jämfört med januari–mars 2019)

• Nyutlåning Skr 33,3 miljarder (13,3)
• Räntenetto Skr 405 miljoner (395)
• Rörelseresultat Skr 157 miljoner (352)
• Nettoresultat Skr 123 miljoner (274)
• Avkastning på eget kapital 2,6 procent (5,9)
• Totala kapitalrelationen uppgick till 19,9 procent (12/2019: 20,6)
• Resultat per aktie före och efter utspädning Skr 31 (69)