Hoppa till innehåll
Pressmeddelande 28 november 2019

Exporten bromsar in – minskad orderingång och lägre sysselsättning

Den svenska ekonomin har bromsat in och nu syns effekterna av en försämrad konjunktur i exportindustrin. Detta visar sig främst i lägre exportorderingång och minskade sysselsättningsplaner. Nedgången syns även i företagens finansiella situation som fortsätter att försvagas, framför allt hos stora bolag.

Index för företagens finansiella situation har under det senaste halvåret sjunkit från 63 till 58. Däremot har företagens likviditet stärkts, fyra av tio upplever en starkare likviditetssituation. En god tillgång till finansiering påverkar sannolikt uppfattningen positivt. Tittar man på skuldsättningen noterar en större andel företag ökad skuldsättningsgrad jämfört med i våras.

Stora bolag tar första smällen när orderingången minskar

För tredje mätningen på rad sjunker exportorderingången. Index har sjunkit från 64 till 59 och det är de stora bolagen som står för hela tappet. Dubbelt så många stora bolag som i våras anger minskad orderingång. De små bolagen, som ofta är underleverantörer till större bolag, har ännu inte känt av konjunkturens svala vindar men förutspår minskad orderingång på sikt. Index ligger fortfarande över 50 vilket indikerar att fler företag tror på ökad export än minskad. Även framåtblickande väntas exportorderingången sjunka, men inte lika kraftigt.

Sysselsättning – alla pilar pekar nedåt

Totalt sett sjunker index över företagens sysselsättningsplaner såväl i Sverige som utomlands, på både 6 och 12 månaders sikt. Minskningen är kännbar hos både stora och små bolag även om utvecklingen drivs av de stora.

– Som oftast i konjunktursvängingar sker en eftersläpning av effekterna. Därför är det rimligt att förvänta sig ytterligare nedskärningar hos små företag framöver, säger Catrin Fransson, vd för Svensk Exportkredit.

Minskat finansieringsbehov på sikt

Trots minskad exportorderingång kvarstår företagens behov av finansiering på samma nivå som i våras. Däremot minskar behovet på 12 månaders sikt, särskilt hos de stora bolagen. I våras uppgav 29 procent av de stora bolagen att de hade behov av ökad finansiering när de blickade framåt. Nu har motsvarande andel krympt till 16 procent.

Fler tycker att det är billigare att låna

Undersökningens största skillnader jämfört med i våras har skett i prisbilden för finansiering. Fler företag tycker att det blivit betydligt billigare att låna. Marknadsräntorna har i princip legat still det senaste halvåret men ändå uppfattar företagen att det är billigare att låna nu än i våras.

– Framtida ränteprognoser har sannolikt betydelse för vad man anser är billigt eller dyrt i nuläget. Till syvende och sist är det efterfrågan som styr investeringsplanerna och då har räntenivån en mindre betydelse, menar Catrin Fransson.

Ränteläge och kronkurs

Totalt 60 procent av exportbolagen anser att dagens ränteläge är fördelaktigt vilket är en relativt stor ökning jämfört med i våras. Däremot är det bara 26 procent som tror att räntan kommer att öka de närmaste 12 månaderna vilket är en kraftig minskning mot vårens 57 procent.

– Riksbanken uppfattats som duvaktig i sina bedömningar. Även om en ytterligare räntehöjning väntas i december kan man förvänta sig att Riksbanken därefter sitter still i båten. Det gör att fler företag känner sig säkra på att den låga räntan är här för att stanna, säger Catrin Fransson, vd för SEK.

Fler än hälften av exportföretagen tycker att kronkursen är fördelaktig vilket är en ökning jämfört med förra mätningen. Betydligt färre tror på en starkare krona under de kommande 12 månaderna. För ett år sedan trodde 55 procent av företagen att kronan skulle stärkas. Nu har siffran fallit till 23 procent, en spektakulärt låg siffra givet den historiskt svaga kronkursen.

Hinder för export

De största hindren för export är politiska risker i länder som företag exporterar till, särskilt för små bolag. Här anges också brexit och handelskonflikter som ett bekymmer. Skatter och tullar, regelverk och byråkrati samt tillgången till kompetens eller andra resurser ses också som ett hinder för export. För stora bolag är tillgång till kompetens det största hindret.

 

Dokument

  1. Exportkreditbarometern december 2019

    Ladda ner pdf (öppnas i nytt fönster)

Sök